Ibland duger man tydligen inte som man är.

L i n k i n P a r k - M y D e c e m b e r google bild.

De var kopparbergsmarken idag, de var faktiskt riktigt kul.

När jag och Carro kom till "kpg" så gick vi hem till Ramo och satte oss sen så umgicks vi med Robin, när han skulle dra och äta så satt jag, Carro och Mathias uppe vid vattentornet,haha. Matte vart dock ganska bäng men pratglad var något jag vart. Träffade Tårta, Tom och Bobba i slutet. Haha.
Åkte tåget hem med Carro, Simon och Felicia kl 21.00. Felicia och Simon drog vidare till Köping och Carro till Fellingsbro.

Ensam gick jag hem, tänkte.
Jag vill inte, eller rent utsagt SKA INTE sjunka så lågt igen för att saker och ting som händer. Jag tänkte på Mint, tänkte på hur en sådan nära vän helt plötsligt kan få förs sig att ljuga för mig, två gånger är två gånger för mycket. Jag trodde att han äntligen hade förändrats...
Tänkte, tänkte på hur mycket jag bara skulle vilja vara kompis med Emil igen. Tänkte på, tänkte på varför skulden så ofta ska hamna på min sida.
Jag förstår mig inte på, de kanske är bäst så ibland. Ja, att inte förstå alltså.
Det var riktigt skönt at vara tillbaka i kopparberg på något sett. Funderar på att åka dit snart igen.
Ensam gick jag hem, tänkte.
Det var så förbannat tyst att de enda som hördes var mina egna fotsteg, skönt med tystnad. De var kallt.

Nu sitter jag här och lyssnar på Linkin Park-My December, jag vet att klockan är tidig,22.50, men jag tror jag bara ska lägga mig och lyssna på musik. Bara ta de lungt och sova ut.
Föresten, nu har jag satt i mina dreads, bild kommer senare, vet inte om jag ska ha kvar dom.
Jag borde inte bry mig vad andra tycker men dessvärre så gör jag ju det.