onsdag 10 mars 2010

Först akuten, hjärtat

Jag hade bildlektion när jag fick smset, "David är på väg med ambulans till akuten". Jag vart chokad och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag fick fram ett enda ord - Fan!. Elin och Felicia undra vad son var just "fan" och jag förklarade, men jag trodde ju absolut att det hade med brorsans giftstruma att göra men så var det inte... Jag sprang iväg för att leta på en busstidtabell men fick ännu ett smsa av mamma att jag kunde åka med henne till akuten.
På vägen till fellingsbro, för att hämta Caroline, berättade mamma att det hade med hjärtat att göra. Det hade börjat redan i natt, smärtor i hela bröstet, hyperventilerade.
De kunde vara vad som hällst. Hjärtinfarkt, blodpropp, infektion.
Hela vägen till Lindesbergslasarette satt jag tyst, tänkte, var orolig.

Äntligen blev vi hänvisade till rummet på akuten där han låg. Vi pratade om vad som hade hänt och så vidare, de var skönt att se att han inte var helt däckad i alla fall.
Mamma och jag gick ner till fiket så att Caroline och David fick vara lite ensamma ett tag. Det ledde till en djup diskution om saker jag hållt inom mig. Tårar och magvärk. Mamma ska ringa min doktor i morgon och höra vad hon tycker och så vidare.
Vi fikade klart, köpte coca cola, kola och en jakttidning till David, som han önskat och sedan gick vi till avdelningen han flyttats till :) Så skönt för honom så slapp han i alla fall dela rum med någon han inte kände. "Nu är det jag & pansisarna", hade han sagt. Hihi, ja på de viset var min gammle bror sig lik!
Jag satt på sängkanten bredvid honom och fikade. Han hade börjat fått ont igen men inte så farligt sa han.
Jag funderar på att åka upp till honom redan i morgon igen. Ja, så blir det nog!

På hemvägen satt jag i min egna lilla värld, lyssnade på Kent och bara tänkte på David, samtalet med mamma på fiket. Min mage gjorde ont och jag saknade Elin. Vi åkte hem till familjen Skarps hus, hämtade Jappi ( familjens hund) som mamma skulle ta hand om medans David låg inne och sedan körde vi Carro hem till hennes föräldrar.
Äntligen på hemvägen till Frövi så satt jag i baksätet och klappade på stora Jappi som snällt låg i mitt knä.
Jag kom hem till pappa för två timmar sedan, han var fortfarande inte hemma när jag kom hem. Tog en lång, lång varmdusch och sitter just nu - Lyssnar på musik och snackar med min Elin.
Jag är så glad att du finns för mig älskling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar